Aller au contenu

Classiques Garnier

Bibliographie

  • Type de publication : Chapitre d’ouvrage
  • Ouvrage : L’Ensorcelée suivie de La Lioncelle
  • Pages : 537 à 544
  • Collection : Littératures du monde, n° 36
  • Thème CLIL : 4033 -- SCIENCES HUMAINES ET SOCIALES, LETTRES -- Lettres et Sciences du langage -- Langues étrangères
  • EAN : 9782406122272
  • ISBN : 978-2-406-12227-2
  • ISSN : 2261-5911
  • DOI : 10.48611/isbn.978-2-406-12227-2.p.0537
  • Éditeur : Classiques Garnier
  • Mise en ligne : 02/02/2022
  • Langue : Français
537

Bibliographie

Textes originaux suédois

Textes originaux de LEnsorcelée

(Voir « Note sur les textes ».)

Versions en prose

Benedictsson, Victoria, Den Bergtagna (notes, esquisse en prose, ancienne version) Disponible dans le fonds darchives numérisé de la bibliothèque de luniversité de Lund : https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A70370&dswid=7339-alvin-record:80842 (consulté le 15 août 2021).

Benedictsson, Victoria, Den Bergtagna, in Samlade skrifter, vol. 7 : Studier och brottstycken, éd. par Axel Lundegård, Stockholm, Bonnier, 1920. (Ouvrage conservé à la Bibliothèque Nordique de Paris.)

Benedictsson, Victoria, Den Bergtagna, in Ord på liv och död I–II. Kortprosa, drama, dagbok, éd. et commentaires dEbba Witt-Brattström, Stockholm, Atlantis, 2008. Disponible en version numérisée : https://litteraturbanken.se/författare/BenedictssonV/titlar/OrdPåLivOchDöd/sida/I/faksimil (consulté le 15 août 2021).

Benedictsson, Victoria, Den Bergtagna, éd. et commentaires de Jenny Berggren, Umeå, Atrium, 2008.

Versions dramatiques

Benedictsson, Victoria, (sous le nom de Ernst Ahlgren et Axel Lundegård), Den bergtagna, en kärlekens tragedi, Stockholm, Hæggström, 1890. Disponible dans le fonds darchives numérisé de la bibliothèque de luniversité de Lund : https://www.alvin-portal.org/alvin/view.538jsf?pid=alvin-record%3A70370&dswid=7339-alvin-record:80842 (consulté le 15 août 2021).

Disponible en version numérisée : https://litteraturbanken.se/författare/BenedictssonV/titlar/DenBergtagna/sida/-4/etext (consulté le 15 août 2021).

Benedictsson, Victoria, (sous le nom de Ernst Ahlgren et Axel Lundegård), Den bergtagna : en kärlekens tragedi, 2e édition révisée, Stockholm, Bonnier, 1908. (Ouvrage conservé à la Bibliothèque Nordique de Paris).

Textes originaux de La Lioncelle

Stéenhoff, Frida, (sous le nom de Harold Gote), Lejonets unge : nutidsskildring i fyra akter, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1896. Disponible en version numérisée : https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41761 (consulté le 18 mai 2021).

Stéenhoff, Frida, Lejonets unge in Blott ett annat namn för ljus, Tre texter av Frida Stéenhoff, Stockholm, Rosenlarv, 2007.

Autres textes de Victoria Benedictsson
et de Frida Stéenhoff

Benedictsson, Victoria, La Juliette de Roméo ([Romeos Julia, 1888], traduit du suédois par Corinne François-Denève, in La Comédienne dAnne Charlotte Leffler, suivi de La Juliette de Roméo de Victoria Benedictsson, Lavant-scène théâtre, numéro double 1382-1383, mai 2015.

Benedictsson, Victoria, LArgent [Pengar, 1885], traduit du suédois par Vincent Dulac, [Clichy], Cupidus legendi, 2019.

Benedictsson, Victoria, Madame Marianne [Fru Marianne, 1887], traduit du suédois par Vincent Dulac, [Clichy], Cupidus legendi, 2020.

Benedictsson, Victoria, Dagbok, in Ord på liv och död I–II. Kortprosa, drama, dagbok, éd. et commentaires dEbba Witt-Brattström, Stockholm, Atlantis, 2008.

Stéenhoff, Frida, Feminismens moral : föredrag hållet i Sundsvall d 30 juni 1903, Stockholm, Wahlström & Widstrand, 1903. (Texte reproduit dans Blott ett annat namn för ljus, Tre texter av Frida Stéenhoff, Stockholm, Rosenlarv, 2007).

Stéenhoff, Frida, Humanitet och barnalstring, Stockholm, Björck & Börjesson, 1905.

Stéenhoff, Frida, Hvarför skola kvinnorna vänta ? föredrag om den kvinnliga rösträtten hållet i Stockholm den 23 november 1905, Stockholm, Björck & Börjesson, 1905.

Stéenhoff, Frida, Penningen och kärleken, Stockholm, Björck & Börjesson, 1908.

539

Stéenhoff, Frida, Teatern och livet : några tankar om dramatisk konst i nutid och framtid, Stockholm, Björck & Börjesson, Série : « Fria ord » ; 11, 1910.

Stéenhoff, Frida, « Ellen Key och Lejonets unge : när Frida Stéenhoff gav ut sin första bok », Idun, 37, no 49, 1924, p. 1275 et p. 1284.

Stéenhoff, Frida, « Lejonets unge av idag och för tjugonio år sedan », Bonniers veckotidning, no 26, 1926, p. 28-29 et 64.

Études sur la vie et lœuvre
de Victoria Benedictsson

Baqué, Claude, présentation du projet « Ravissement », sur le site de la Compagnie Acte2Deux. URL https://www.acte2deux.org (consulté le 18 mai 2021).

Bergfasth, Cecilia, afi över Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren), Linköping, Inst. för tema, Avd. för litteraturvetenskap, Univ. 2001.

Engdahl, Horace, « Ord till en Ökand », préface à Ord på liv och död I–II. Kortprosa, drama, dagbok, éd. et commentaires dEbba Witt-Brattström, Stockholm, Atlantis, 2008, p. vii-xvi.

Greer, Germaine, « Death and the Maiden », The Guardian, 16 juillet 2007 (critique de The Enchantment, Cottlesloe, Londres). URL : https://www.theguardian.com/stage/2007/jul/26/theatre3 (consulté le 18 mai 2021).

Hansen, Mary Jane, « Desperate Acts : Women and Suicide on the Fin-de-Siècle Scandinavian Stage », thèse de doctorat, Harvard University, 2016.

Hansson-De laage De Meux, Maria, « Le Surnaturel en question. Désir démancipation chez les femmes de lettres de la Percée moderne suédoise », thèse de doctorat en études germaniques, sous la direction de Sylvain Briens, Sorbonne Université, 2019.

Hansson-De laage De Meux, Maria, « Les échos de la ballade médiévale dans les drames Fin-de-siècle. Une analyse de Den bergtagna de Victoria Benedictsson », Deshima, no 13, 2020, p. 57-78.

Holm, Birgitta, Victoria Benedictsson, Stockholm, Natur och kultur, 2007.

Holm, Birgitta, « avant-propos », in Den Bergtagna, éd. et commentaires de Jenny Berggren, Umeå, Atrium, 2008, p. 5-14.

Holm, Birgitta, « Spellbound and the Ballad », Victoria Lives, Columbia University, The Columbia University Swedish Program website. 2000. 1er novembre 2014. URL : http://www.columbia.edu/cu/swedish/vb/victorialives.html. (consulté le 18 mai 2021).

540

Homann, Ulrich, « Några steg mot kvinnligheten. Sexualitetens och konstens problem i Victoria Benedictssons Den bergtagna », Norrøna, no 6, 1990, p. 51-56. 

Larsson, Lisbeth, Hennes döda kropp : Victoria Benedictssons arkiv och författarskap, Enskede, TPB, 2008.

Levy, Jette Lundbo, Den dubbla blicken [Ljudupptagning] om att beskriva kvinnor : ideologi och estetik i Victoria Benedictssons författarskap, Enskede, TPB, 2008.

Maury, Lucien, Lamour et la mort dErnst Ahlgrén (Victoria Benedictsson) : le roman vécu dune romancière suédoise, Paris, Delamain et Boutelleau, 1945.

Primander, Ingrid, Den auktoritativa texten : studier i Victoria Benedictssons författarskap, thèse de doctorat, Aarhus, 1993.

Études sur la vie
et lœuvre de Frida Stéenhoff

Ahlund, Claes, « Krig och kultur i konservativ och radikal belysning : Annie Åkerhielm och Frida Stéenhoff från sekelskiftet till första världskriget », Samlaren, no 126, 2005, p. 97-150.

Berglund, Karin, « Vilken roll spelar könet ? : om iscensättningen av genusidentiteter i Frida Stéenhoffs pjäs “Lejonets unge” », mémoire de master, Stockholm, Stockholms universitet, 2009.

Borgström, Eva, « Frida Stéenhoff, Ellen Key och den samkönade kärleken », Tidskrift för genusvetenskap, no 3, 2012, p. 35-59.

Carlsson Wetterberg, Christina, « Feminismen, moderskapet och kärleken : Frida Stéenhoff i sekelskiftets samhällsdebatt », Historisk Tidskrift, 112, no 4, 1992, p. 517-538.

Carlsson Wetterberg, Christina, « Penningen, kärleken och makten : Frida Stéenhoffs feministiska alternativ », in Ulla Wikander, Det evigt kvinnliga : en historia om förändring, Stockholm, Tiden, 1994, p. 80-102.

Carlsson Wetterberg, Christina, « Med den fria kärleken på programmet : Frida Stéenhoff utmanar kyrkofäder och gammalfeminism », in Eva Österberg, Christina Carlsson Wetterberg, Rummet vidgas : kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940, Stockholm, Bokförlaget Atlantis, 2002, p. 166-208.

Carlsson Wetterberg, Christina, « postface » in Lejonets unge in Blott ett annat namn för ljus, Tre texter av Frida Stéenhoff, Stockholm, Rosenlarv, 2007, p. 179-188.

541

Carlsson Wetterberg, Christina, « Lejonets unge åter på scen », Nerikes Allehanda, 25 janvier 2009.

Carlsson Wetterberg, Christina, Bara ett öfverskott af lif : en biografi om Frida Stéenhoff (1865-1945), Stockholm, Atlantis, 2010.

Carlsson Wetterberg, Christina, « “En levande antites” : Frida Stéenhoff i förra sekelskiftets kulturdebatt », Personhistorisk Tidskrift, 110, no 1-2, 2014, p. 119-141.

Carlsson Wetterberg, Christina, Frida Stéenhoff : radikal feminist, Historiskan. – 2002-150X ; 2019 : 2, p. 28-31.

Eriksson, Bodil, « Fri kärlek på turné i spalterna år 1897 », Kraftfält., Stockholm, 1998, p. 22-31.

Grehn, Sandra, « fri kärlek – för vem ? Respektabilitet och konstruktionen av fri kärlek i Frida Stéenhoffs dramatext Lejonets unge sett ur ett intersektionellt perspektiv », mémoire de Master, Université de Göteborg, 2012.

Grehn, Sandra, « Fri kärlek – för vem ? Respektabilitet och konstruktionen av fri kärlek i Frida Stéenhoffs dramatext Lejonets unge », Tidskrift för Genusvetenskap, 2016, p. 33-56.

Järlestam, Malin, Frida Steenhoff och Ellen Key, Göteborg, Univ., Inst. för geneusvetenskap, 2001.

Lundell, Maria, Sexualitet och kvinnlig frigörelse i Frida Stéenhoffs tänkande, Göteborg, Univ., Inst. för kvinnovetenskap, 1995.

Nordin Hennel, Ingeborg, « Man måste vara mumie för att inte vara revolutionär. Om Frida Stéenhoff », in Nordisk kvinnolitteraturhistoria, vol. II. Fadershuset. 1800-talet (1993 ; nouvelle édition 1998), p. 553.

Zade, Beatrice, Frida Stéenhoff : människan, kämpen, verket, Stockholm, Bonnier, 1935.

Études sur la littérature du genombrott

Cruppi, Louise, Femmes écrivains daujourdhui. I, Suède, Paris, Fayard, 1912.

Dahlerup, Pil, Det moderne gennembruds kvinder, Copenhague, Gyldendal, 1983.

Gedin, David, Fältets herrar : framväxten av en modern författarroll : artonhundraåttitalet, Eslöv, B. Östlings bokförl. Symposion, 2004.

Heggestad, Eva, Fången och fri : 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet, Uppsala, Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. 1991.

Heggestad, Eva, « Konstnärskall och hustruplikt. Konflikter mellan arbete, kärlek och konst », in Nordisk kvinnolitteraturhistoria, vol. II. Fadershuset. 1800-talet (1993 ; nouvelle édition 1998), p. 509-511.

542

Johannes Lindh, Birgitta, Som en vildfågel i en bur : identitet, kärlek, frihet och melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik, Göteborg, Makadam förlag, 2019. 

Wirmark, Margareta, Noras systrar : nordisk dramatik och teater 1879-99, Stockholm, Carlsson, 2000.

Études sur les femmes artistes

Belgherbi, Eva, « Stéréotypes de la femme artiste à lécran (xviiie-xixe siècles) », in Genre, histoire de lart, musées et expositions, https://ghda.hypotheses.org/575 (consulté le 18 mai 2021).

Belgherbi, Éva, « “Il sagit de sculptures dans le livre : je suis toujours sur le point den faire” (Journal de Marie Bashkirtseff). Entre imaginaire et réalité, autour de quelques personnages de sculptrices fictives au tournant du xixe siècle », Sculptures, numéro 7, « Revoir la commande. Regards sur lart et lespace public », 2021, p. 66-76.

Bengtsson, Eva-Lena & Werkmäster, Barbro, Kvinna och konstnär i 1800-talets Sverige, Lund, Signum, 2004.

Bergström, Irja, Skulptriserna : Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940, Göteborg : Makadam, 2012.

Behrndt, Helle, et Veiteberg, Jorunn, Women painters in Scandinavia 1880-1900, Copenhague, Copenhagen Kunstforeningen, 2002.

Bonnet, Marie-Jo, Les femmes dans lart. Quest-ce que les femmes ont apporté à lart ?, Paris, La Martinière, coll. Patrimoine, 2004.

Bonnet, Marie-Jo, Les femmes artistes dans les avant-gardes, Paris, Odile Jacob, 2006.

Bonnet, Marie-Jo, Liberté, égalité, exclusion : femmes peintres en Révolution, 1770-1804, Paris, Vendémiaire, 2012.

Bonnier, Eva, Pariserbref : konstnären Eva Bonniers brev 1883-1889, éd. par Margareta Gynning, Klara förlag, Libris, 1999.

Borzello, Frances, A World of Our Own : Women as Artists, New York, Watson-Guptill, 2000.

Deepwell, Katy, Women artists and modernism, Manchester ; New York, Manchester University Press, 1998.

Fogelström, Lollo, et Robbert, Louise, De drogo till Paris : nordiska konstnärinnor på 1880-talet (catalogue dexposition), Stockholm, Liljevalchs konsthall, 1988.

543

Foucher-Zarmanian, Charlotte, « Madame Pygmalion. Rire transgressif et représentations de la femme artiste au passage du siècle (xixe-xxe siècles) », Rire et Émancipation féminine, éd. par Ariane Bayle et Florence Fix, Paris, LHarmattan, 2013, p. 99-115.

Foucher-Zarmanian, Charlotte, Créatrices en 1900 : femmes artistes en France dans les milieux symbolistes, Paris, Mare & Martin, 2015.

Foucher-Zarmanian, Charlotte, « Devenir une peintre comme les autres », in LEurope des femmes xviiie-xxie siècles, éd. par Julie Le Gac et Fabrice Virgili, Paris, Perrin, 2017, p. 292-295 (analyse dun texte et dun tableau de Marie Bashkirtseff).

Garb, Tamar, Sisters of the brush : womens artistic culture in late nineteenth-century Paris, New Haven, Londres, Yale University press, 1994.

Glanville, Lachlan, « The Reappearing Œuvre : Womens Art in the Germaine Greer Archive », University of Melbourne Collections, no 25, décembre 2019, p. 25-28.

Gonnard, Catherine et Lebovici, Élisabeth, Femmes artistes, artistes femmes : Paris, de 1880 à nos jours, Paris, Hazan, 2007.

Greer, Germaine, The Obstacle Race : The fortunes of women painters and their work, Londres, Secker et Warburg, 1979.

Gynning, Margareta, Det ambivalenta perspektivet : Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv, Stockholm, Bonnier, 1999.

Gynning, Margareta, Konstnärspar : kring sekelskiftet 1900, Stockholm, Nationalmuseum, 2006.

Hinners, Linda, « Les femmes sculpteurs suédoises au tournant du siècle dernier – leurs origines et leur parcours éducatif et professionnel », communication pour le colloque « Faire œuvre. La formation et la professionnalisation des artistes femmes aux xixe et xxe siècles », 19-20 septembre 2019.

Larue, Anne, avec la participation de Magali Nachtergael, Histoire de lart dun nouveau genre, Paris, Max Milo, 2014.

Mouquin, Sophie et Barbillon, Claire, Écrire la sculpture. De lAntiquité à Louise Bourgeois, Paris, Citadelles & Mazenod, 2011.

Nochlin, Linda, Femmes, art et pouvoir et autres essais, Paris, Éditions Jacqueline Chambon, 1993.

Parker, Rozsika et Pollock, Griselda, Old mistresses : women, art, and ideology, Londres, Pandora Press, 1995.

Pavy-Guilbert, Élise, Pujol, Stéphane, Wald Lasowski, Patrick (dir.), Femmes artistes à lâge classique : Arts du dessin – peinture, sculpture, gravure, Paris, Classiques Garnier, 2021.

Rollet, Brigitte et Naudier, Delphine (dir.), Genre et légitimité culturelle : quelle reconnaissance pour les femmes, Paris, LHarmattan, 2007.

544

Röstorp, Vibeke, Le Mythe du retour. Les Artistes Scandinaves en France de 1889 à 1908, Eidos no 26, Stockholms universitets förlag, 2013.

Sauer, Marina, Lentrée des femmes à lécole des beaux-arts : 1880-1923, Paris, ENSBA, 1991.

Sofio, Séverine, Artistes femmes. La parenthèse enchantée xviiie-xixe siècles, Paris, CNRS Éditions, 2016.

Littérature, traduction et féminisme

Ahmed, Sara, Living a Feminist Life, Durham, Duke University Press, 2017.

Grand dEsnon, Anne, « Malaises dans la lecture », carnet Hypothèses, https://malaises.hypotheses.org/author/annegde (consulté le 18 mai 2021).

Maurel-Indart, Héléne (dir.), Femmes artistes et écrivaines dans lombre des grands hommes, Paris, Classiques Garnier, 2019.

Mozziconacci, Vanina, Thomas, Héloïse et Saïdi, Samantha, « Traduire en féministes », GLAD ! 09|2020. http://journals.openedition.org/glad/2428 (consulté le 20 janvier 2021).

Études sur la société suédoise

Battail, Jean-François, Boyer, Régis et Fournier, Vincent, Les sociétés scandinaves : de la Réforme à nos jours, Paris, Presses Universitaires de France, 1992.

Linck, Patrick-Dominique, Histoire religieuse de la Suède : 1520-1930, Paris, les Éditions du Cerf, 2013.